31a måndag står det, med feta bokstäver.
Det jag har skrivit är en knappast sida.
Jag räknar med att mina klasskamrater har varit minst lika slarviga som jag.
Jag räknar med att mina klasskamrater har varit minst lika slarviga som jag.
Eller så tar alla fram sina häften med ståtliga skrifter och börjar läsa samtidigt, högt så jag sjunker ner i jorden av all skam de tillfört.
Jag ser på mitt papper och går regelbundet till köket för att leta sockerrik mat som jag kan mata min nervositet med. Läser och tänker:
-Den som har skrivit detta måste åtminstone vara utvecklingstörd..
Det bästa jag kunde åstadkomma var en knappast sida.. Jag föreställer mig hur läraren ropar mitt namn och jag försvinner i toaletten för att slippa. Under rasten möter jag mina klasskamrater som ser ned på mig fnittrande och likgilgt. Mitt liv går under.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar