fredag 12 juni 2009

Full zhulian

Full

Förgiftad av vad vi idag kallar alkohol - snurrig, gnetig och svindlande.
Lätt berusad av vätska som inte hör till kroppen min. Vätska som väcker vad vi människor kallar för själ. Jag kan, du kan, vi kan, alla kan!

Föreställ dig - du ligger på ett parkettgolv med ett hitech häfte, ett kopp te och passande musik i bakgrunden. Din bror försöker få upp dig och påminner om att du ska jobba, du skiter i det.

Världen är min.

Alkoholen, min behärskare och diktatör. Plågan rör sig runt om och vad jag en gång kallade för vän är nu mitt fiende. Du begriper inte ett ord, icke nödvändigt.

Tro mig, en dag lyckas vi alla nå dit vi alltid drömt om att vara. Det är vårt öde vi hör till.

1 kommentar:

Phelicia sa...

Så jävla rätt du har!