Sist jag skrev hej var väl ett tag sedan?
Jag känner mig löjlig. Liksom en jude på väg till Auschwitz!
Pretentiös?
Min blogg har visst förvandlats till ett ställe där jag skriver av mig det som berör mig oftast i min vardagliga liv. Tar upp ofta situationer med tendens att förstöra min dag, klagar.
Vad som egentligen berör mig mest är kritik. Jag älskar kritik och jag älskar att konfrontera andra. Hur min omgivning upplever kritiken som jag ger ut själv vill inte jag veta, helst.
Borde jag vända mig om mot speglen och inse vem jag egentligen är?
Borde jag vända mig om mot speglen och inse vem jag egentligen är?
Någon dag
1 kommentar:
Jag tror att det är bra att vara kritisk, lever man ett liv med låga krav så slutar det tillslut i misär. Man måste kunna välja hur man ska leva, med vilka och vad man vill göra. Och det gör men endast genom sina egna, och betrakta andras misstag. Sedan ska man väl inte heller "försöka plocka ut flisan ur någons öga, när man har en bjälke i sitt eget", men jag tror att det är en helt annan sak faktiskt. Du går säkert inte runt och är arg på allt och alla, men det är sådana känslor som man har viljan att skriva av sig. Glädje kan du skrika rakt ut och ge till dina vänner öga mot öga.
Men som sagt var, det är bara min åsikt..
Skicka en kommentar