Göteborg - igen

Idag fick det bli göteborg med familjen. Morgonen blev lite stressig. Pappa var så smart att han beställde biljetter via internet men skrev inte upp hämtkoden så jag fick väcka Nebojsa och tvinga han tvinga fram koden.

Vi satt på tåget den dära åktimmen. Jag skämms väldigt mycket över hur min familj beter sig på allmänna ställen.. Att skrika, prata högt och leka apor är något de gör så fort de får tillfälle. Sån är jag inte, jag känner inte för att vara "blattig" längre. Det största målet i mitt liv är att vara som lyckligast. Att ha en händelsefull liv fylld med oändliga upplevelser, det ser jag till att ordna oftast.

När vi kom fram till nordstan i Göteborg började steg två utav det som jag mindre tyckte om. Vi skulle alltid hålla ihop enligt pappa.. Roligt att stå och se när alla prövar apfula kläder. Jag vandrade runt med de i två timmar. Köpte jag något ? - Nej! Min familj har verkligen smak för kläder.. Efter de här två timmarna fick vi äntligen dela på oss. Jag fick bekanta mig med min bror som klagade över allt i staden. Trötsamt. Jag ledde honom till min fälla - "MTW Weekdayness" affären :]! Han klarade knappast fem minuter där inne. "Cheap Monday" är en självklar favorit för mig. Snygga och billiga kläder. grrr!

Jag fick bekanta mig själv då han försvann spårlöst. Då upptäckte jag även något nytt. Känslan av att shoppa själv. Jag hade aldrig tidigare gjort det faktiskt. Jag gick till något cafe och köpte kaffe i pappermugg och fortsatt gå runt i affärerna. Jag upplevlde verkligen känslan " Bland människor men fortfarande ensam". Jag kände mig helt ensam fram tills jag bestämde mig att vara glad och social. Hälsade på personalen i nästan alla butiker jag var i. Träffade på skinheads och djursplågeriprotestanter som jag stannade och pratade med. Riktigt mysig stämning när man var ute och gick samtidigt som det snöade. Något jag ville tilllägga om att shoppa själv var de fördelen man har då. Exempel på fördelelar är att det inte finns någon som slänger negativa kommentarer. Liksom hur många gånger har det inte hänt att man har blivit kär i en cardigan och då säger vännen/vänninan - "Njae, den passar inte dig, dessutom var den jätteful" eller något i den sorten. Man väljer att inte köpa plagget och går ut tomhänt från affären. Rätt så deprimerande när man tills slut inte hunnit köpa något. Ibland är vänner bra att ha ändå, de hindrar en från impulsköp.

La familia samlades för att äta, Pinsamt ännu en gång när pappa tog ut våran 2001, 5 megapixels digitalkamera och började ta kort med världens blixt! Till och med min mobil kan ta bättre kort. Jag såg fram emot att få gå ut och vandra ensam igen.

Jag promenerade i staden med ingen shoppingssyften den här gången. Gick med ett antal påsar i högra hand och cola i vänster. Plötstligt blev jag stoppad utav en gubbe i 50 åldern, orakad med smutsiga kläder och ryggsäck. Han höll en tidning i handen och försökte sälja den till mig, jag tackade direkt nej. Impuls reaktion, han gav sig inte. Han gjorde världens "tyck synd om mig" min och berättade om att han inte hade någonstans att sova osv. Jag blev intresserad och frågade då vad tidningen handlade om. Visade sig inte vara något roligt men jag stoppade handen i fickan och gav mannen två tjugokronors sedlar. Han skakade hand med mig och gick vidare. Jag tänkte efter mycket och kom till följande slutsats.

Alla vi är guds barn, därför är gud snäll mot oss när vi är snälla mot hans andra barn. Är man god mot någon kommer gud vara god tillbaka och tvärtom. Jag blev även inspirerad utav Sandy som jag träffade i tisdags (läs andra inlägget om Göteborg).

Det lönade sig nästan direkt. Jag drog till Åhlens och kollade på en "Fred Perry" väska. Jag ville ha den men jag visste att jag inte hade råd med den då jag hade bestämt mig för att köpa skor. Jag tänkte driva med pappa och skrev : "jag vill ha den blåa Fred Perry väskan som vi kickade på tidigare". Blixtsnabbt kom pappa och liksom betalade utan att tveka. Awesome!

Jag är glad!

Lite nytt fick man i alla fall :]!