Läs inte

Dagarna går en efter en, jag blir äldre och mognare physiskt och inte minst fysiskt.

Jag har insett hur tråkig jag är nu, hur min dator är det redskapet jag fördriver tiden med för det mesta. Jag mistar vänner, betygen sjunker nedåt och jag blir bara surare och surare. Jag har länge försökt se på saker och ting på ett positivare sätt, förgäves.

Jag inser att jag inte duger till något, att jag är en drömmare och inget mer.
Jag är gråtfärdig i skrivande stund. Kan väl bero på min prima dag - prov och läxförhör. Jag är alldeles förtrött på allt, mitt nionde år i skolan och jag är totalt utmattad - jag pallar inte skiten!

Det känns inte konstigt, jag har känt mig såhär flera år i rad. Perioden mellan februari och maj är bland det värsta som finns. Mina tidiga kurator besök har lärt mig att vänta vid sådana tillfällen, att det alltid kommer bättre tider. Kanshe borde jag återvända till WoW och samla lite mod igen?

Jag är inte lycklig, min omgivning ger mig ingen livslust längre. Jag lever i en förutsätbar värld, allt som händer imorgon har hänt idag och allt som har hänt idag har hänt igår.

Harmonin är något som inte existerar i mitt liv. Inte borde jag klaga på det, det här är vanligt i utländska familjer. Hemkänslan här innebär en halvtimmes utskällning per dag minst och nertryckning vid tillfällen då baba är sur eller när man sagt något man inte borde.

Jag är trött på att leva såhär, jag vill också åka semester till Thailand, jag vill också ha stort hus och skidsemester varje år, jag vill ha harmoni hemma. Jag vill skippa betala för mina kläder, jag vill också kunna shoppa kläder på helpris, jag har tröttnat på att shoppa kläder vid 70-80% rea och utförsäljningstillfällen. Jag vill få åka på festivaler och få de betalda av pappa.

Lite för pinsam jag blev här. Såhär känner jag mig på en så usel dag som idag. Nu ska jag kolla på "Arctic Monkeys Live at the Apollo" ännu en gång och sova.

*publicera*